söndag 1 augusti 2010

Dags då...

Ja då var de dags o fara,
till min intro.arbetsvecka som kommer att bli intensiv och rolig...
Antar jag =)

Nu ska jag bara packa ner allt jag plockat fram, hämta bilen o packa in, fram med kylvaror o rasta hundarna.
Blir borta hela veckan så det gäller att inte glömma alla "viktiga" papper o prylar.
*#*#*#*#*#*#*#*#*#*

Veckan som varit har varit en av Mina absolut värsta nånsin!!!!!

En snabb tvär återblick:

Vårt liv har varit upp och ner för både mig och junior.
Vi har verkligen levt på "randen" mer än många kan förstå...

Men det kom en öppning i våras, som gjorde att mina skulder minskade avsevärt.
Men innan man ser hur det kommer att bli, så tar det ju lite tid. Flera månader till o med.
I vårt fall saknades ett jobb också...

Junior har haft det tok-tufft, med samtal, ART-träning både ensam och med mig (familjemodell). Han har tränat både fotboll o innebandy, men mött rätt stort motstånd, mycket pga hans egen attityd såklart. Men den kommer ju också från hans erfarenheter...
Han har haft en underbar pärla till lärare som verkligen trott på honom stenhårt, hon har också låtit honom veta det. Med både kärlek, värme o konsekvenser!

Efter skolavslutningen hände det massor.
Precis innan slutade han träna, hade sån värk i foten o ryggen. Vi kom till sjukgymnast, läkare o ortoped...Han fick träningsprogram som skulle följas men det vart träningsstopp.
Det var nog det tokigaste som kunnat hända just då!

Men med skolavslutningen kom rökning, smakade öl (jag vet ingen mängd) och kompiskretsen började utökas med dom som pysslade med annat på dagarna...
Han började springa på stan med dom vanliga kompisarna o även med det gäng där jag anser att han inte skulle vara i. Dom tillför inte varandra nå bra vibbar...
Men jag förstår varför han hamnade där...
Kaxig, tuff,respekterad, osv.....

Det resulterade ju i att det varit lite bråkigt hemma också då såklart, men även kanonstunder har funnits.

Onsdagen den 28/7.

Junior får nog, orkar inte med allt mera...
Han vill inte Leva här på jorden mer....

Han köper 2 stora burkar metangas, tändargas, och drar i sig nästan alltihopa.....
En privatperson ser allt och förhindrar det han sen tänkte slutföra det hela med!!!
TACK, till Dig. Jag sa det då och vi har pratat efteråt också och jag är vansinnigt tacksam att nån Vågade!
Polisen kom strax efter mig, dom ringde B.U.C och vi fick hjälp på en gång!

Det var fruktansvärt att se, när det skulle ur kroppen, uttrycket...Ni kan inte ana!
Jag har jobbat på ett behandlingshem, på själva avgiftninigen...
Trots de, så var detta nåt av de värsta jag sett!!!

Dagen efter, träffar vi Jeanette. Dom får bra kontakt och junior känner förtroende för henne.
Efteråt hälsar vi på pappan och berättar...han vart kanske skärrad, men inget mer!!!
På dagen badar han med några vänner och på kvällen åker vi till hans faster med familj. Vi pratar och han vill gärna stanna en natt.

Syskonen blir ledsna och vill visa att dom finns för honom.
Storebror J o kompis, syster o sambo, tar med honom till stugan.
Dom ska fiska mysa o bara vara. Visa sitt engagemang och att dom Bryr sig om Honom!

Han kommer att stanna med J hemma hos honom tills jag hämtar upp honom för tapetval osv i nya lägenheten...
*#*#*#*#*#*#*#*#*#*#*

Livet är inte enkelt,
om man väljer den svåra vägen.
Stor som liten!
Våga välja annorlunda =)
Jag Älskar Er Mest i Hela Världen,
Zannah
Jimmy
Victor
Å det finns 2 andra,
som Alltid
kommer att ha en Mycket speciell plats
i Mitt Hjärta...
Lucas
&
Felicia
Tack för att jag får ha Er i mitt Liv!

2 kommentarer:

TheCenobite sa...

Jag är verkligen imponerad och glad att du är så stark som tar dig igenom livets prövningar vännen!

Och jag är verkligen glad att V klarade sig.. Det värmer, han är en helt underbart go kille med en charm utöver det vanliga.. :)

Du vet att jag finns till i både goda som svåra stunder..


Och du ska veta att jag håller alla tummar och tår under introveckan.. Hör av dig vettja när en stund dyker upp när vi kan ta en fika!

Mys jätte kram!

mini sa...

Goa vän!!!
Har precis läst ikapp bloggen efter en tids bloggfrånvaro...
Kan bara säga att jag finns här om du behöver mej!! Jag vaet vad du går igenom, jag har själv varit med om en del.....
Jag tror du gjort rätt val att flytta till Falun, jag tror allt kommer ordna sig. Men det tar tid och kraft.....glöm inte att ta hand om dej själv. Du är viktig!!!
NU MÅSTE vi ses!!!!
Kram i massor!